Musik är underbart.
Jag gillar musik. Inte all musik men jag är ganska utbredd i alla fall. Mest gillar jag punkrock. Efter det så kommer lite olika musikstilar typ Ska, akustiskt (hur skönt som helst.) och lite hiphop (5% är bra resten suger). Men jag blir så extremt pissed när folk kommer och säger "men fy faaan hur i helvete kan du lyssna på dom. dom suger". Men vem fan är du? Jag gillar min musikstil. Och det är antagligen därför jag lyssnar på det jag gör. Blir så jävla sur på besserwisser idioter som tror att dom är bäst och kan mest.
Jag kommer ihåg en grej på högstadiet. Det var en kille som satt och kollade igeom mina skivor som jag hade med mig (känner mig som en fossil. Idag kör man ju på MP3=P). Han tittade, rynkade på pannan och sa "fan vad skum musik du lyssnar på Markus". Jag tittade på honom och svarade "Skojar du med mig? du lyssnar ju på Per Gessle". Kommer och snackar skit om min musik när han sitter och lyssnar på en av Sveriges (Världens??) Mest överskattade artister.
Jag tycker att det är så onödigt och tro sig vara bättre än någon annan p.g.a vad dom lyssnar på för musik (Jag tror inte att jag är bättre än andra för att jag gillar Bad Religion, Jag vet det =P).
Musik är bra på flera olika sätt. Den får en alltid att må bättre om man känner sig låg. Man kan bli ännu gladare om man är glad. Musiken ger bra stämning. Och man träffar nya människor.
Jag träffade en mycket god vän genom musiken. Jag och några kompisar var och såg NOFX på Arenan i Stockholm. En extremt grym konsert. På vägen hem därifrån så lyckades vi självklart missa sista tunnelbanan och p.g.a det missade vi också sista pedeltåget hem. Så det blev att ta nattbussen. Jag och mina kompisar satt och snackade och jag såg att det satt några jävla punkrockare längre fram i bussen. Och om jag inte kommer ihåg helt fel så var det nog jag som skrek "NOFX!!!" Och fick ett glatt "NOFX!!!" tillbaka. Nånstans i väsby tror jag att det var så gick Mårtens kompisar av bussen. Och man såg först hur ledsen han var för att vara ensam (haha kanske inte. Men han ville inte sitta själv iaf). Så han kom fram till oss och vi snackade resten av biten hem.
Sen såg jag inte honom på ett år. Men sen skulle jag hem till en tjejkompis. Och jag hade på mig min extremt vackra NOFX-tröja. Och då satt den jäveln där. Jag kände inte igen honom först och han kände nog inte igen mig heller. Men han fick ett litet léende på läpparna och sa "snygg tröja".
En trevlig liten historia tyckte jag=P. Tyvärr träffas vi inte lika ofta längre. Men konserter brukar vi gå på. Fast just nu tycker jag inte om honom så mycket. Den jäveln ska på West Coast riot och inte jag!!!!!
Nu kom jag bort från det jag skulle skriva om. Men det blir nog bra ändå. Som sagt (Lägg in allt som stod innan min Mårten historia här). Men det finns några "artister"/band som jag verkligen inte klarar av. Good Charlotte är ett av dom. Fyyy faaan vad jag hatar Good Charlotte.
Det var allt för nu.
Peace Out //Markus
Jag kommer ihåg en grej på högstadiet. Det var en kille som satt och kollade igeom mina skivor som jag hade med mig (känner mig som en fossil. Idag kör man ju på MP3=P). Han tittade, rynkade på pannan och sa "fan vad skum musik du lyssnar på Markus". Jag tittade på honom och svarade "Skojar du med mig? du lyssnar ju på Per Gessle". Kommer och snackar skit om min musik när han sitter och lyssnar på en av Sveriges (Världens??) Mest överskattade artister.
Jag tycker att det är så onödigt och tro sig vara bättre än någon annan p.g.a vad dom lyssnar på för musik (Jag tror inte att jag är bättre än andra för att jag gillar Bad Religion, Jag vet det =P).
Musik är bra på flera olika sätt. Den får en alltid att må bättre om man känner sig låg. Man kan bli ännu gladare om man är glad. Musiken ger bra stämning. Och man träffar nya människor.
Jag träffade en mycket god vän genom musiken. Jag och några kompisar var och såg NOFX på Arenan i Stockholm. En extremt grym konsert. På vägen hem därifrån så lyckades vi självklart missa sista tunnelbanan och p.g.a det missade vi också sista pedeltåget hem. Så det blev att ta nattbussen. Jag och mina kompisar satt och snackade och jag såg att det satt några jävla punkrockare längre fram i bussen. Och om jag inte kommer ihåg helt fel så var det nog jag som skrek "NOFX!!!" Och fick ett glatt "NOFX!!!" tillbaka. Nånstans i väsby tror jag att det var så gick Mårtens kompisar av bussen. Och man såg först hur ledsen han var för att vara ensam (haha kanske inte. Men han ville inte sitta själv iaf). Så han kom fram till oss och vi snackade resten av biten hem.
Sen såg jag inte honom på ett år. Men sen skulle jag hem till en tjejkompis. Och jag hade på mig min extremt vackra NOFX-tröja. Och då satt den jäveln där. Jag kände inte igen honom först och han kände nog inte igen mig heller. Men han fick ett litet léende på läpparna och sa "snygg tröja".
En trevlig liten historia tyckte jag=P. Tyvärr träffas vi inte lika ofta längre. Men konserter brukar vi gå på. Fast just nu tycker jag inte om honom så mycket. Den jäveln ska på West Coast riot och inte jag!!!!!
Nu kom jag bort från det jag skulle skriva om. Men det blir nog bra ändå. Som sagt (Lägg in allt som stod innan min Mårten historia här). Men det finns några "artister"/band som jag verkligen inte klarar av. Good Charlotte är ett av dom. Fyyy faaan vad jag hatar Good Charlotte.
Det var allt för nu.
Peace Out //Markus
Kommentarer
Trackback